Brandtätning grunden i ett säkert passivt brandskydd

Brand i en byggnad sprider sig ofta snabbare genom små öppningar än genom stora ytor. Rör, kablar och ventilationskanaler passerar väggar och bjälklag och skapar svaga punkter i brandskyddet. Brandtätning handlar om att försegla dessa genomföringar så att brand och rök inte kan ta sig vidare mellan brandceller. När arbetet planeras rätt från början sparar fastighetsägare både tid, pengar och framtida bekymmer.

En genomtänkt lösning för brandtätning gör skillnad när det verkligen gäller. Den ger människor mer tid att utrymma, skyddar bärande konstruktioner och begränsar skadorna på byggnaden. Därför ses brandtätningar i dag som en självklar del av ett modernt passivt brandskydd inte som en liten detalj som kan hanteras i slutet av projektet.

Vad brandtätning är och varför den är avgörande

Brandtätning innebär att man tätar alla öppningar och genomföringar i brandklassade byggnadsdelar, till exempel väggar, schakt och bjälklag, så att brand och rökgaser inte kan sprida sig fritt. Syftet är enkelt men avgörande: varje brandcell ska kunna stå emot brand under en viss tid enligt den brandklass som anges i projekteringen.

I en vanlig byggnad finns ofta:

– rör för vatten, värme och avlopp
– kabelstegar och elledningar
– ventilationskanaler
– mindre schakt och tekniska utrymmen

Varje sådan genomföring är en potentiell svag punkt. Om den lämnas otätad, eller är felaktigt tätad, riskerar branden att snabbt sprida sig mellan våningsplan eller längs en korridor. Rök kan dessutom ta sig in i trapphus och utrymningsvägar, vilket gör utrymningen mycket farligare.

En korrekt utförd brandtätning:

– behåller brandcellernas funktion under angiven tid
– begränsar skadorna till en mindre del av byggnaden
– ger räddningstjänsten bättre förutsättningar att arbeta
– minskar risken för kostsamma följdskador på konstruktion och installationer

Passivt brandskydd, som brandtätning är en del av, skiljer sig från aktivt brandskydd som sprinkler och larm. Aktivt skydd kräver funktion och drift vid brand, medan passivt skydd är inbyggt i konstruktionen och alltid på. När båda systemen samverkar uppnås ett robust brandskydd.

Regler, material och vanliga misstag

Brandtätningar i Sverige styrs i första hand av Boverkets byggregler (BBR) och de brandtekniska krav som ställs för respektive byggnadstyp. Brandskyddsbeskrivning och ritningar anger vilka väggar och bjälklag som är brandklassade och vilken brandmotståndstid som krävs, till exempel EI 30, EI 60 eller EI 120.

För att få godkända lösningar används system som är testade och dokumenterade. Vanliga material i brandtätningar är till exempel:

– brandakryl i kombination med branddrev eller mineralull
– brandskivor vid större öppningar och kabelgenomföringar
– expanderande grafitprodukter, som rörstrypare för plaströr
– brandskyddsmassa för gjutning där både bärighet och brandmotstånd krävs

Varje material har ett tydligt användningsområde. Ett typgodkänt system anger ofta exakt hur tätningen ska utföras: maxstorlek på öppning, avstånd mellan rör, typ av isolering och tjocklek på fog. När utförandet följer provade lösningar blir också resultatet mer förutsägbart vid en verklig brand.

Många problem som uppstår i efterhand kan kopplas till några återkommande misstag:

– genomföringar placeras för tätt eller för nära kant
– brandklassade väggar och bjälklag är inte tydligt markerade
– fel material används, till exempel vanlig fogmassa i stället för brandfog
– ritningar är inaktuella och stämmer inte med verkligheten
– dokumentation av utförda brandtätningar saknas

Ett enkelt sätt att undvika sådana misstag är att involvera brandtätare tidigt i projektet. När placering av rör och kablar planeras i dialog med specialist kan man ofta välja lösningar som är både billigare och enklare att underhålla. Ett exempel är färdiga brandtekniska lösningar som gjuts in i vägg eller bjälklag redan vid stomskedet.

Planering, kostnad och vikten av dokumentation

Kostnaden för brandtätning beror främst på antal genomföringar, komplexitet och vald lösning. En enkel tätning av ett enskilt rör i en vägg är billig. Många trånga genomföringar i schakt, där kablar tillkommer löpande, blir mer arbetskrävande. Därför lönar det sig nästan alltid att tänka brandskydd redan när installationerna projekteras.

Några faktorer som påverkar pris och kvalitet:

– hur tidigt brandtätning tas med i planeringen
– om genomföringar är samlade eller utspridda
– om det finns uppdaterade brandskyddsbeskrivningar och ritningar
– om beställaren väljer godkända, testade systemlösningar

En ofta underskattad del av arbetet är dokumentationen. Efter avslutat projekt bör varje brandtätning kunna spåras. Det görs vanligen med:

– egenkontroller för varje tätning eller grupp av tätningar
– ritningsunderlag där utförda brandtätningar är markerade
– intyg från entreprenören om att arbetet är utfört enligt gällande regler och anvisningar

Dokumentationen underlättar för brandkonsult, kontrollansvarig och myndigheter, men blir också värdefull vid ombyggnad. När nya rör eller kablar ska dras fram blir det mycket enklare att göra rätt från början om befintliga brandtätningar är väl redovisade.

Ett bra tips för fastighetsägare och förvaltare är att se brandtätning som en långsiktig investering. Korrekt utförda tätningar minskar risken för förelägganden vid brandskyddsbesiktningar och skapar trygghet för hyresgäster och verksamheter. Kostnaden för att göra om arbeten i efterhand, eller för att åtgärda anmärkningar, blir ofta betydligt högre än att göra rätt från början.

För den som söker en erfaren partner inom passivt brandskydd i Skåne kan ett etablerat företag med fokus på kvalitet och dokumentation vara avgörande. Loberöds Fogservice har lång erfarenhet av brandtätningar i allt från mindre projekt till större fastighetsbestånd och kan vara ett bra val för den som vill säkerställa ett hållbart och godkänt brandskydd över tid.